Hon satte även in sitt ansikte i kända tavlor, fotografier eller bilder, hennes ansiktsbild avspeglade varken ett manligt eller kvinnligt ansikte. Hon såg nära på död ut. Andra tavlor som föreställde henne visade den manliga sidan.
Bullriga och oregelbundna ljud kom ifrån ett antal maskinliknande varelser som rörde sig i olika rörelser. De var klädda i filtar och skummgummi, påminde om krock dockorna man använder för att testa bilar. Alla varelsernas rörelser var ångest laddade, illustrerade en mardröm hon haft som liten.
Jag kände inte speciellt mycket för utställningen efteråt, det var först när jag och min mamma pratade om Marianne. Mamma hade läst en artikel om henne och hennes liv och när man fick bakgrunden kring henne med små detaljer som kan förklara utställningen blev jag verkligen fångad. Det är väl ofta så att en story bakom ett verk kan lyfta fram det och göra det mer intressant. Hon gjorde en sen men sjukt bra debut!!!!
 |
| Mardrömmen |
 |
| Marianne och Elvis som lyckligt nygifta |
 |
| Marianne som Pippi |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar