På gallerivandring i Götet

 Otroligt vad många gallerier staden har att erbjuda.....synd att man inte tar sig tid att gå oftare

En enligt mig ganska märklig utställning som hette " Breathe "där tavlan var gjord utav smuts...sådant vi städar bort. Den gav inte mig speciellt mycket, samtidigt som gallerivärden ansåg att man aldrig skulle se den smutsiga gatan på samma sätt efter att ha sett den här utställningen.

                                        

        På väg mot nästa galleri stötte vi på en "Lyckotag"

En konstnär som jag fastnade för som heter Jesper Blåder. Han hade ett speciellt uttryck i tavlorna....kändes som att titta in i en TV ruta med färgkoderna nederst precis som när bilden krånglar.

Den här prylen ovan tilltalade inte mig...det var svårt att stanna upp och fortsätta att se på någonting som inte tilltalar. Varför den inte gjorde det eller framkallade någon slags känsla kan bero på att jag finner den för rak och kantig, jag tror även kanske att jag fastnat mer för den om den varit prydd med lite färg.

                                                                                              

 När jag funderar kring färger och vad som brukar tilltala mig så är de flesta färger kalla och drar mot grönt och blått.

Den här tavlan kände jag inte mycket för....vet inte om det kan vara så enkelt som att personerna i motivet är (enligt mig) lite tråkiga och platta. Jag tycker heller inte om den beige färgen som omger tavlan. Om jag skall hitta något i den som jag fastnade för så är det den kupol liknande vita partiet som omger deras huvuden.

Icke tilltalande....tror att även den här är för kantig och aningens detaljlös. Även i den här känns färgerna tråkiga, jag uppskattar hellre att färgen skiftar i målningar...så att det blir lite struktur och ojämnheter, annars blir det platt och tråkigt.

  Slutligen vill jag ta med den här....den blev min favorit. Den är mörk, många detaljer i smått...och har en skog i bakgrunden....många bitar som jag tilltalas av. 

Att leka på skoj eller allvar!!!

Jag har alltid älskat att leka, som liten självklart....det gjorde nog de flesta men framförallt i vuxen ålder också. Vid fester och tillställningar blir jag lyrisk då det presenteras lekar. Men mina tankar förde mig främst till dem som HATAR att leka eller finner det obehagligt eller utlämnande....att leken kan kännas så olika, det intresserar mig. Vad är skillnaden från barnlek till "vuxenlek"? Varför leker vi ofta då det vankas t.ex firmafester eller på midsommarafton med många gånger snapsen som styrkedryck?

Med våran workshop ville vi att deltagarna skulle ta ett steg tillbaka till barndomen, utsätta sig för tonår och vuxenlek och känna på hur det känns. Vi valde tre "lekstadier" Barnlek, tonår och vuxenlek med fyra lekstationer. Jag höll till vid tonårsleken som bestod av den avslöjande och något pinsamma leken "Sanning eller konsekvens". Vid planeringsstadiet var vi ganska tveksamma på om klassen skulle kunna tänk sig att delta i denna lekgren....men samtidigt skulle den här lekstationen verkligen kännas så vi satsade!!! Min första grundtanke kring workshopen var hur det skulle kännas att leka barnlekar nu...i vuxen ålder. Utformningen blev ungefär som jag tänkte mig med alla de andra i basgruppens tankar och erfarenheter kring lek. Tillsammans blev det en härlig mix. Samarbetet i gruppen gick förvånande ganska smärtfritt och med ett lyckat resultat. Det är svårt med många kockar...men vi lyckades enligt mig med en riktigt god soppa, med en eftersmak = ) god eller äcklig...!?
Till min förvåning agerade vissa deltagare annorlunda mot vad jag trodde...... utan att veta och med en smula förutfattade meningar reagerade dem på ett sätt jag inte väntat mig. Man kan säga lite krasst att dem jag väntat mig skulle utföra uppdragen i leken utan problem och pinsamheter reagerade motsatt. De såg påtagligt obekväma ut och undvek så många frågor och uppdrag som möjligt medan dem som jag antog skulle reagera på detta vis gjorde det motsatta.......intressant!!!

Mina tankar och erfarenheter efter Workshoputförandet.......vi är alla olika, känner och tänker, reagerar och agerar på olika sätt. Då man lekte som liten var kanske syftet ofta att utforska, pröva och lära, i tonåren blev leken även där något slags utforskande och utlämnande medan många gånger i vuxenleken kan gå ut på att bekräfta och visa vad man kan och vem man är. Jag tror att människan alltid leker men i olika stadier, sammanhang och med olika syften genom livet.

Fyra lekstationer med röda prickar som känslobarometrar

Jag är tveksam till om jag skulle använda mig av den här Workshopen i skolan med elever, samtidigt som jag kan tänka mig att den kan vara bra ev. i gymnasiet med utrymme för en ordentlig diskussion på slutet. Jag kanske vågar mig på den under VFU:n men med eventuella ändringar. Det skulle vara intressant att göra Workshopen med en annan grupp än BVK klassen för att se om reaktionerna blir annorlunda. Utan att veta och bara spekulera kan jag tänka mig att även åldern kan ha en slags påverkan på hur man känner.

Som man ofta sa när man lekte som liten och någon tog illa upp vid leken.....................det é bara på skoj....inte på allvar!!!!