Idag sätter jag igång med min minnesmantel....tanken är att fästa de små stickningarna, skisser och hårbroderiet samt lite minnesobjekt på manteln. Jag gillar tanken att bära sina minnen i en mantel som släpar efter när man går....

Materialet till manteln

Inspirationskälla

En oljemålning som jag fick av pappa när han var i Skagen

Från min Cernitlera period, tror att det var 1995.  Kommer ihåg att jag var mycket nöjd med den här.

Under morgonen har min inspirationsmusik varit Sigur rós....en otroligt vacker låt och video!!!!

Mina troll....

Den sega veckan


Vad:
Vad gör jag egentligen? Jag har fortsatt att utforska mina minneslådor....öppnat upp, vecklat ut gamla minnen. Några utav dem har jag tagit fram för att återuppleva...leka lite med eller göra en ny version av den gamla!? Många utav minnena ville jag bara låta vara... inte öppna upp eller veckla ut dem. Det känns som att jag kan riskera att förstöra dem...jag vill låta dem vara som dom är.

Men varför får vissa minnen lov att vecklas ut och andra inte? Jag har funderat och kom fram till att dem som jag vecklar ut och återupplever eller återupplivar är dem som jag inte känt mig riktigt klar med. Och minnena som får ligga kvar...invirad i samma påse eller burk....orörd sedan 1992 skall förbli orörd. Jag vill inte ens släppa ut doften som finns bevarad kring minnet.

Jag har slutfört min "behagliga & obehagliga" version av På besök i skogen. Känns skönt att lämna skogen för en stund samtidigt som det känns som att jag är ute och famlar i mörkret igen. Jag åkte hem till mina föräldrar och knödde in mig i garderoben på övervåningen...det är en liten mörk garderob som dessutom inryms under ett snedtak (liten och trång för de tjocka). I garderoben hittade jag massor utav mina gamla leksaker....bland annat mina troll. Apropå minnes dofter.....några utav dem doftar fortfarande troll. Om jag skall beskriva doften så påminner den om Daxvax...en röd burk med vax för håret...och en slags god plastdoft.

Jag tog mina troll och placerade mig på ett litet berg där det växte stora blad...såg ut som en typisk trolldjungel! Sedan valde jag ut mina favorittroll som jag sedan bosatte bland bladen.

Hur:
Trolldjungeln blev till en liten film....en riktigt dålig film. Jag blev inte alls nöjd, min tanke var att pröva på att göra en stop motion film efter senaste handledningen då vi pratade om den typen av film. Men jag tog för få kort samt att det antagligen varit enklare att börja med t.ex. ett troll som rör sig på en plan mark...inte fyra troll som kommer fram ur en massa löv på en knagglig bergshäll.

Varför: 
Jag har inriktat mig på film för att det är någonting som jag vill bli bättre på...och i samband med filmandet och filmprogrammen m.m. har jag lärt mig mycket runt i kring. Varför jag hamnat i mina minnen tror jag har med att jag snart kommer att kliva in i en ny del av mitt liv....bli vuxen!? Näää...men jag skall i allafall försöka att uppfostra en ny liten person. Kanske är det därför jag dykt ner i minneslådorna för att gotta mig i nostalgi....
Det är häftigt när man ser delar av ens liv i lådor...nedpackat..inlindat. Mina minnen och erfarenheter har ju format mig till den jag är och kommer förmodligen att påverka min lilla bebis. Min mamma sjöng samma visor för mig som hennes mamma sjöng för henne....min gamla visbok sitter jag och sjunger ur för mitt barn.
Att återuppleva eller återuppliva minnen känns mycket likt ett slags traditionsbevarande. Jag kanske håller på att bygga upp mina traditioner!? Jag börjar känna en viss panik över hur jag skall visa upp vad jag gjort.....vad har jag gjort??? När jag samlar det som har kommit fram ur konflikten kan jag tycka att det är alldeles för lite....jag har ju mycket mer i huvudet....men hur skall det kunna visa sig?

Lite bilder....

  Min gamla visbok, Tula hem och tula vall var en av mina favisar!

En sida ur min dagbok:
1991 Januari
I går Lovisa och Jenny leker ihop, det tycker jag bli fuskit.
Å jag har .... önskat mig en häst, en mus och en padda
Linnea danehed
(Jag brukade ofta skriva mitt telefonnummer och adress på slutet) 

Lite minnen i den "rosa lådan"

På besök i skogen....den obehagliga versionen. 

Dagens film.... (den behagliga versionen)

Vad?
Det var väldans vad påskveckan gick fort....underbart är kort! Idag har jag satt klorna i mitt hårbroderingsprojekt...som vanligt tar det låååång tid och resultatet syns knappt. Jag tycker också att känslan att brodera med hår är lite äcklig. Undrar vem håret suttit på? Man eller kvinna? Jag vet att håret är från Asien....var det kanske en fattig människa som fick offra sitt vackra långa hår för att jag skall sitta och experimentera med det?

 I morgon skall jag ut i skogen och filma, har länge haft en tanke om att framhäva skogens väsen.... lite tydligare...ni vet när man går förbi ett gammalt träd som ser ut som en gubbe eller en sten som liknar ett gammalt troll. Jag vill även inreda ett litet rum...kanske i ett ihåligt träd?

Hur?
Att brodera med hår har sina fördelar och nackdelar, det är slitstarkt men väldigt glatt. Jag skulle kunna tvinna eller fläta håret för att få mer "tråd" och snabbare få fram mönster men då tror jag att känslan av håret försvinner och det blir mer likt t.ex. garn. I skogen skall jag framhäva mina varelser med vattenfärg och akvarell, jag har även tänkt att använda garn och ev. pärlor. Det lilla rummet som jag skall inreda har jag tillverkar små möbler i trä samt letat fram mina gamla dockskåps möbler.

Jag hoppas bli klar med filmen till helgen...jag tror att det kommer ta lång tid och att resultatet kanske inte blir som det ser ut i mitt huvud men roligt skall det bli i alla fall!!!!

Varför?
Hur kommer det sig att jag broderar med hår och ska ut i skogen och filma? Jag tror att allt grundar sig i mina minneslådor som jag börjat rafsa upp. För några år sedan lärde jag mig att Tamborera, det är en teknik som används när man gör peruker och mustascher. Som med många av mina handarbetsprojekt blev det inte många mustascher eller peruker utan en påse full med hår som bara ligger och skräpar...jag känner mig inte riktigt klar med håret. Hår som material tycker jag är fascinerande och som sagt lite äckligt...sådant som suttit på en människa....som tagits bort eller trillat av. Det är just det som är äckligt...när håret lämnat kroppen och ligger på golvet...i en påse eller i avloppet.

Idéen med att filma i skogen och framhäva dess väsen kommer ifrån ett par foton som jag tog i gymnasiet i en bokskog...på fotografierna har jag målat olika fantasidjur och varelser som gömmer sig i skogen. Sedan fotona i gymnasiet har jag tänkt att förverkliga mina varelser i skogen men aldrig hittat tillfället....i morgon skall det äntligen bli av.

Tomtebobarnen var en utav mina favoritsagor när jag var liten....kanske kommer jag hitta dem i skogen i morgon!??

Nu vet jag vad min kommande kortfilm skall handla om....är ju för tillfället inne på hår. Under dagens handledning fick jag och Maria i uppdrag att dra fram allt hår framför ansiktet. Senare på spårvagnen när jag satt och skissade kom jag på det!!! Jag skall utforska vad som döljer sig i håret....


Vad finns gömt bland allt hår?
Vad finns gömt bland håret i bakhuvudet?
.
.