Svensk kultur!!? Kösystem och jantelagen...typiskt svenskt?

Interkulturalitet beskrivs som ett begrepp närbesläktat med ordet mångkulturalitet.

Den här läsveckan hade jag som ambition att fördjupa mig i alla de kulturer och seder som jag vet ytterst lite om. Kultur...mångkultur...min egen kultur i familjen..herregud så mycket böcker det fanns om kulturer. Jag fastnade för boken "Svenskar, hur vi är och varför"(Gillis Herlitz) kanske för att fördjupa mig i min egen kultur, kanske nicka instämmande eller tänka jaha...är det därför vi ofta gör på det viset!? Jag tror att man måste se sin kultur med andra glasögon...inte de glasögon man brukar ha, för att förstå andras och kanske se att allt som vi brukar och borde göra kanske inte alltid är det enda rätta!!

I boken beskriver författaren hur andra kulturer ser på den svenska samt vad som ligger bakom många typiska kulturdrag. Jag kände igen mig och många andra i det han beskriver samtidigt som jag ser de självklara kulturdragen ur ett annat perspektiv...fasen vad knasigt att vi tänker så egentligen!!!!
Jag var ute och reste en längre period och bodde många gånger tillsammans med andra resande människor med låg resebudget = ) När man var så långt hemifrån tänkte man ofta på sitt hem, då man träffade nya människor från andra kulturer satt man ofta och berättade om hur det är "hemma" och lyssnade till hur de hade det...sitt "hemma". Man längtade ju ofta hem...gemensamt med många andra, vi brukade ofta beskriva vad vi saknade mest....maten, familjen, regn och fukt = )

Efter läsveckan tänker jag nog att man tillhör (om man nu måste tillhöra!?) en massa olika kulturer, man har nog en härlig mix av allt möjligt. Det samma gäller då man skall beskriva andra länders kulturer...blir många gånger otroligt hårddragen beskrivning. I de flesta fall är vi ju ganska lika men ser kanske ofta olikheterna tydligare.

I Sverige gäller nästan alltid kösystemet!!! T.ex. då det är mycket folk och man väntar på att kika på något...djurparker, museum m.m. Nu vill jag inte dra alla Japaner över en kam men dem jag mött känner inte till kösystemet!!!! Kulturkrock..bang! Måste man alltid ha ett kösystem då?? Det är ju ganska fjantigt...fast jag trivs jättebra med det, jag avskyr att vässa armbågarna.

Ibland när folk inte uppmärksammat att det faktiskt är kö och bara klampar före alla...oj oj vad det kan bli upprört = )

En konstnär som verkligen berör

Hon heter Teresa Margolles, en mexikansk konstnär som vill uppmärksamma alla gäng relaterade mord kring Mexikos gator. Hon säger själv att hennes intentioner är goda, hennes ambition är att uppmärksamma det fruktansvärda våld som pågår och tystas ned kring Mexikos gator.Hon är utbildad i rättsmedicin och har därför tillgång till de flesta brottsplatser. I de flesta av hennes verk använder hon sig av bl.a. kroppsdelar från de döda, blod eller liksvepnings dukar. Genom att visa "riktiga"föremål/kroppsdelar vill hon ge en känsla av kroppens ömtålighet och förhoppningsvis kunna påverka uppfattningen kring våld och lyfta det ur skuggan och fram i ljuset.

Jag såg en film för ett tag sedan "Sin nombre" som handlar om gäng relaterat våld, precis det Teresa Margolles vill visa i sina verk. Fruktansvärt hemsk men absolut sevärd.

Sin nombre

Här är ett klipp från en utav Teresa´s utställningar

Smycket är köpt av knarklangarnas favorit juvelerare, Teresa har satt glassplitter från skjutningar kring knarkuppgörelser i smycket och personen som pryder det är den främsta knarkkungen. 

Hon var även med i senaste avsnittet av Kobra...tror att det är avsnitt 5, kolla in på svt.play

Kulturer och dess olikheter...vissa fruktar det som är "främmande"

Efter ett besök på biblioteket där jag fann en bok som beskrev andra kulturers syn på den svenska. När jag kom hem satte jag mig för att inspirationsgoogla interkulturalitet och fick upp den här mannens inlägg.

Samtidigt som man blir ledsen och faktiskt rädd kan jag småle och tycka att de är så otroligt små och sorgliga människor som inte inser att de missar så otroligt mycket. Kan det vara så att de flesta SD väljarna har de här typerna av åsikter? Jag hoppas nästan det då deras argument känns otroligt banala och smala samtidigt som de kan vara farliga då fler och stora mängder av dessa idioter kan bli många och starka.

Tyvärr är ju inte den här killens inlägg något nytt och ögonbrynshöjande men jag blev bara så arg!!!

  https://www.flashback.org/t206741

                                                

Hörde att SD till en början hade svårt att välja namn och slogan.....här har vi en utav förslagen som tyvärr aldrig blev.

Testade på att vara en riktig "hunk" Stefan

Skywalker i Passagen

Dags att ta del av sociala platser....kanske som i filmen Closer

Bildämnet, lärande teorier och sokratiska samtal

Hur utvecklas lust att lära i bild?
Det är enligt mig den centralaste frågan man bör ställa sig som lärare med jämna mellanrum för att inte köra fast i samma spår. Tittar man på en grupp individer är ingen lik den andre och samma sak bör gälla då man funderar kring undervisningens former och lektions upplägg. En variation men också ett slags fritt skapande i undervisningen upplever jag blir ett främjande av lusten att lära i bild. Jag anser att den kommer till eleven då den själv får en möjlighet att utforska, pröva och vågar att misslyckas. Under min skolgång i bildämnet skapade alla i klassen efter samma tekniker och metoder, resultatet såg ungefär likadant ut. Jag förmodar att ett fåtal upplevde lektionerna givande. Skulle man kanske istället kunnat ha samma grundtanke men fritt val av material och tillvägagångsätt???
Många gånger behöver man inspireras ......inspiration= lust!!!!




Vad kan identitetsskapande betyda? Och hur utvecklas det? 
Identitetsskapande för mig är att utforska sitt inre då man skapar. Även här anser jag att förutsättningarna för ett identitetsskapande är en fri skapande yta med många olika sätt att skapa på. En identitet är personlig och behöver därför många varianter. Läraren kan behövas som vägledare och om det behövs en inspirationskälla, men absolut inte som arbetsledare. När jag tänker på bildämnet i högstadiet och identitetsskapande ser jag framför mig alla snoppar som tonårsgrabbarna målade. Läraren som jag gick med förklarade detta som ett återkommande tonårsmotiv. Om mina framtida elever målar och formar snoppar kommer jag låta dem göra det.....dom identitetsskapar ju bara!!! Genom att eleverna kanske målar massvis med snoppar eller bröst, sorgsna figurer eller vad som nu framställs så utvecklar eleven sitt indentitetsskapande, jag tror aldrig att man någonsin blir färdig eller når något slutmål utan det sker i utveckling tills man blir mycket gammal. Ett exempel på identitetsskapande är Marianne De Geer`s verk då hon framställer sig själv på olika vis....trött, glåmig, manlig, tonåring och barndom.



På vilket sätt kan lärandeteorierna ge dig vägledning?
Jag tror att man kan uppmärksamma och vara medveten om varför man väljer att lägga upp sin undervisning på ett visst sätt då man känner till de olika teorierna. Och kanske man vågar och vill variera sin undervisning med de olika varianterna i bakhuvudet. Jag vill även tro att det är till elevernas fördel att variera teorier och tillväga gångssätt då alla lär på olika sätt.


Sokratiska samtal
Tänk att man kan tänka och se så olika genom samma bild....otroligt intressant. Samtidigt lite förvirrande när man plötsligt ändrar sin ståndpunkt till en annan då man trodde att man var sååå säker. En oerhört intressant samtals/lärande form. Jag är glad att vi fått ta del av detta, ett utmärkt sätt att använda i skolan med elever men även i lärarlaget. Skall bli kul att få träna ytterligare!

En betydelsefull del av min identitet